I krissituationer tyr sig finländarna till anvisningar, information och närståendes stöd

Tydliga anvisningar, pålitlig information och närståendes stöd skulle hjälpa majoriteten av finländarna att orka mentalt om en kris inträffar.  Mindre än hälften av befolkningen vet dock vad de ska göra om informationsnätverk och förbindelser kraschar, visar Försörjningsberedskapscentralens enkätundersökning.

Försörjningsberedskapscentralen har undersökt medborgarnas åsikter om försörjningsberedskap, beredskapsförberedelser och mental kristålighet. Enkätundersökningen genomfördes i oktober 2025 bland den finländska vuxna befolkningen (N=1011). Enkäten genomfördes av E2 Tutkimus.

Prioritetsordningen i en kris är tydlig

När det gäller beredskapen i en kris anser finländarna att det viktigaste är tillgång till mat och vatten (93 %), tillgång till el och energi (86 %), tillgång till läkemedel och hälsovård (79 %) och tryggande av säkerhet och ordning (77 %). Dessa är viktiga för alla finländare oavsett bakgrund.

Största delen av finländarna (72 %) anser att tydliga anvisningar skulle hjälpa dem att orka om de skulle hamna i en kris. Även pålitlig information skulle vara en mental kraftresurs för majoriteten (62 %) i en sådan situation. Över hälften av finländarna anser även att stöd av familj och närstående (58 %) samt förtroende för myndigheter och auktoriteter (53 %) skulle hjälpa dem att orka i en kris. Orken skulle även främjas av egen beredskap och mental styrka samt fysisk funktionsförmåga.

Svarspersonerna skulle lita på information från myndigheter i en kris

Svarspersonerna skulle i första hand leta efter information och anvisningar på myndigheters webbplatser, i traditionell media och via sökningar på internet.  Vuxna under 30 år skulle betydligt oftare än andra leta efter information och anvisningar på sociala medier och fråga närstående.

Två tredjedelar av den vuxna befolkningen bedömde att de vet vad de ska göra om elavbrott, problem med livsmedelsförsörjningen och störningar i värmedistributionen uppstår. Andra undantagssituationer var mindre bekanta. Mindre än hälften av befolkningen vet vad de ska göra om informationsnätverk och förbindelser kraschar. Av männen vet ungefär hälften vad de ska göra vid en militär attack, av kvinnorna en femtedel.

De flesta har hört talas om försörjningsberedskap

Majoriteten av finländarna (89 %) upplever att det är en viktig del av beredskapsförberedelserna att enskilda hushåll förbereder sig, till exempel skaffar ett reservförråd.  I praktiken har dock endast ungefär hälften av hushållen förberett sig på undantagsförhållanden mycket väl eller ganska väl. Ekonomiska orsaker, informationsbrist, brist på lagringsutrymme och oklara anvisningar försvårar beredskapen.

Största delen av finländarna har hört talas om begreppet försörjningsberedskap, men innehållet är mindre bekant. Med försörjningsberedskap avses att bereda sig på kriser och störningar genom att trygga livsviktiga funktioner, så att samhället fungerar och människornas vardag kan fortsätta så störningsfritt som möjligt under alla förhållanden. Försörjningsberedskapscentralen främjar myndigheters, näringslivets, organisationers och medborgarnas beredskap för undantagsförhållanden.

Av de svarande känner 62 procent till Försörjningsberedskapscentralens verksamhet i liten eller någon utsträckning. Förtroendet för Försörjningsberedskapscentralen är ganska högt då det gäller hantering av krissituationer. Vad gäller hantering av krissituationer litar finländare mest på säkerhetsmyndigheterna, med FBC på en femte plats.