Publicerad 10.12.2021

Utredning: Betydelsen av olja och gas som reservbränslen ökar

Trots att användningen av olja och gas i produktionen av el och värme minskar, kan deras betydelse som reservbränslen till och med öka under de närmaste åren, uppskattar en ny utredning som beställts av Försörjningsberedskapscentralen.

I en utredning som AFRY gjort på uppdrag av Försörjningsberedskapscentralen, Oljepoolen och naturgassektionen uppskattades utvecklingen av användningen av importerade fossila bränslen fram till 2030 och 2040 och utvecklingens inverkan på säkerhetsupplagen. För närvarande lagras olja och gas i företagens obligatoriska lager och statens säkerhetsupplag till en mängd som motsvarar fem månaders förbrukning. På grund av mål som gäller koldioxidneutralitet och stigande kostnader för fossila bränslen minskar användningen av importerade fossila bränslen i produktionen av värme och el i rask takt. Samtidigt minskar även volymen av bränslen som lagras.

– I fortsättningen kommer en upplagringsvolym som motsvarar fem månaders förbrukning av importerade fossila bränslen inte att garantera försörjningsberedskap på dagens nivå. Inom energiproduktionen bör beredskapen utvidgas för att säkerställa en försörjningsberedskap på nuvarande nivå i framtiden, uppskattar Niklas Armila, upprättare av utredningen vid AFRY.

Inom energiproduktionen ersätts importerade fossila bränslen i synnerhet med inhemska förnybara bränslen, bland annat träflis. Dessutom upphör användningen av stenkol fram till 2029, vilket ökar efterfrågan på träbränslen. Det finns ingen motsvarande upplagringsskyldighet för träflis som för fossila bränslen. Vad gäller lagring är träflisens egenskaper dessutom mycket sämre än de fossila bränslenas, och till följd av avvecklingen av den inhemska torvproduktionen är bränslen som importeras den enda ersättaren för träflis i händelse av storningar.

Utredningen rekommenderar att lagringsvolymen binds till en genomsnittlig förbrukning för flera år, eftersom användningen av dessa under normala förhållanden framöver kommer vara relativt obetydlig och kan variera mer från år till år. Det finns skäl att utvidga försörjningsberedskapen även till förnybara bränslen. På grund av svårigheterna med eventuell lagringen av dessa kunde det förutom att säkra bränslelogistikkedjorna eventuellt vara förnuftigare att ersätta lagringen med olja som används i reservproduktionsanläggningar. Om olja inte i betydlig grad används under normala förhållanden, ska uppmärksamhet ägnas åt att upprätthålla den logistik som oljan kräver.

– Vår styrka inom energiförsörjningsberedskapen har varit mångsidighet. Nu krymper antalet alternativ med energirevolutionen, vilket kan framhäva betydelsen av importerade fossila bränslen som reservbränslen, åtminstone på medellång sikt. Utifrån denna och den tidigare publicerade rapporten om drivkrafter för transport har vi ett bra underlag för planer om fortsatta åtgärder vad gäller lagring av bränslen, uppskattar Juha Vahlsten, produktgruppschef vid Försörjningsberedskapscentralen.

Utredningen (på finska): Öljy ja kaasu energiantuotannossa tulevaisuudessa