Försörjningsberedskapen måste ses tydligare som en del av den övergripande säkerheten, betonar Försörjningsberedskapscentralen

Försörjningsberedskapscentralen (FBC) påminner att Finland parallellt med den militära prestationsförmågan också måste se efter civilsamhällets kristålighet. I sina mål för regeringsprogrammet konstaterar FBC att hoten mot samhället både ökar och blir allt mer varierade samtidigt som resurserna för att bemöta dessa hot minskar. Kraftiga förändringar i verksamhetsmiljön kräver en höjning av försörjningsberedskapens nivå och att stärka finansieringens grunder.

Syftet med försörjningsberedskapen är att samhällets vitala funktioner ska kunna upprätthållas på en tillräcklig nivå också under olika allvarliga krissituationer och störningar.

De senaste åren har visat att omvärlden och säkerhetssituationen kan förändras snabbt och därför får utvecklandet av försörjningsberedskapen inte upphöra eller avmattas. Tvärtemot, vi ska göra mer och än bättre. I försörjningsberedskapsarbetet de närmaste åren betonas det exceptionella världsläge som Rysslands anfall på Ukraina har orsakat.

Sammandrag: FBC:s hälsningar till den kommande regeringen

1. När man står under nya hot ska nivån på försörjningsberedskapen definieras om och försörjningsberedskapen starkare betraktas som en del av den övergripande säkerheten. Övergripande säkerhet och övergripande försvar förutsätter att civilsamhällets funktioner, bland annat den kritiska infrastrukturen tryggas effektivt, enbart militär kapacitet räcker inte. Ukrainas situation visar detta i praktiken. Endast ett fungerande och kriståligt samhälle kan garantera den militära kapaciteten.

För regeringsprogrammet: Omfattande påverkan och nya hot riktas i hög grad mot civilsamhället, dess kritiska infrastruktur och den samhälleliga resiliensen. Nivån på försörjningsberedskapen lyfts upp som en delfaktor av den övergripande säkerheten. FBC ges det övergripande ansvaret för samordningen av skyddet av den kritiska civila infrastrukturen vid störningar under normala förhållanden och under undantagsförhållanden.

2. Spektrumet av och mängden hot har svällt, men försörjningsberedskapens resurser krymper kontinuerligt. Det är synnerligen viktigt att den kommande regeringen säkerställer försörjningsberedskapsfondens funktionsförmåga, till exempel genom att förstärka dess kapital. Dessutom bör snabba och bestående åtgärder genomföras för att öka det årliga inflödet till försörjningsberedskapsavgiften och avveckla mekanismen som minskar avgiften.

För regeringsprogrammet: Försörjningsberedskapens finansieringssystem och försörjningsberedskapsavgiften reformeras för att säkerställa försörjningsberedskapsverksamhetens finansieringsbas och bevara fondens funktionsförmåga även i det nya säkerhetsläget.

3. Finlands nuvarande försörjningsberedskapsmodell och -verksamhet lämpar sig utmärkt för att verkställa både EU:s och Natos tätnande och expanderande försörjningsberedskaps- och resiliensverksamhet, och den ska utnyttjas och utvecklas med beaktande av dessa.

För regeringsprogrammet: Försörjningsberedskapscentralen ges i uppgift att fungera som den nationella kontaktpunkt som beskrivs i EU:s CER-direktiv (direktivet om kritiska entiteters motståndskraft) samt som utvecklare av Natos resiliensverksamhet och upprätthållare av helhetsbilden.

Läs motiveringarna till FBC:s rekommendationer