Försörjningsberedskapsrådets analys av coronakrisen: samarbetet mellan den offentliga och privata sektorn bör utvecklas, målen för försörjningsberedskapen bör uppdateras och Försörjningsberedskapscentralens roll bör göras klarare

Försörjningsberedskapsrådet (FBR), som består av samhälleliga aktörer och företrädare för näringslivet, ser att det finns flera områden inom försörjningsberedskapsarbetet som fordrar utveckling. Enligt rådet ligger styrkan hos det finska försörjningsberedskapstänkandet i samarbetet mellan den offentliga förvaltningen och näringslivet, men coronakrisen har visat att utveckling också behövs i detta område. FBR överlämnade sin rapport om coronakrisens effekter på försörjningsberedskapen till arbetsminister Tuula Haatainen i dag och föreslog att målen med försörjningsberedskapen uppdateras.

I sin rapport utvärderar försörjningsberedskapsrådet både myndigheternas och hela försörjningsberedskapsorganisationens verksamhet. Rådet efterlyser snabbare beslut och tydligare anvisningar av myndigheterna. Rådet anser att Försörjningsberedskapscentralens (FBC) roll vid allvarliga störningar och under undantagsförhållanden bör göras klarare samt att beslut bör fattas om huruvida centralen har en operativ roll eller inte. Samarbetet mellan den offentliga och privata sektorn bör förstärkas.

Rådet fäster uppmärksamhet vid behovet att effektivisera upprätthållandet och delningen av lägesbilden, särskilt inom hälso- och sjukvården, samt att utveckla upplagringen.

– Coronakrisen har ställt försörjningsberedskapsverksamheten i Finland inför ett verkligt test, och den visar också verksamhetens starka sidor. Tänkandet kring försörjningsberedskapen i Finland ska även i fortsättningen hålla fokus på samarbetet mellan den offentliga förvaltningen och näringslivet, konstaterar Försörjningsberedskapsrådets ordförande Jukka Ruusunen.

– Utgående från våra egna och rådets observationer har vi på Försörjningsberedskapscentralen redan inlett arbetet med att utveckla verksamheten och skapa scenarier för försörjningsberedskapen under tiden efter coronakrisen. På grund av den snabba förändringen som pågår i omvärlden är det mer än klokt att även justera målen med försörjningsberedskapen. Samtidigt är det naturligt att också precisera FBC:s roll, säger verkställande direktör Janne Känkänen.

Försörjningsberedskapsrådet beslutade i maj att inleda en granskning av coronakrisens omfattande effekter på försörjningsberedskapen. Rapporten bygger på ett enkätmaterial som samlades in från försörjningsberedskapsorganisationen i juni–juli 2020. Ett sammandrag av de viktigaste utvecklingsobjekten medföljer detta meddelande som bilaga.

Arbets- och näringsministeriets pressmeddelande 19.11.2020

Bilaga

Utvecklingsobjekt som identifieras i Försörjningsberedskapsrådets rapport om utvecklingen av försörjningsberedskapssystemet i Finland:

• Myndigheternas förmåga att fatta beslut bör utvecklas genom att göra beslutsmekanismerna snabbare och skapa beredskap för avvikelser från de bestämmelser som gäller under normalförhållanden när läget kräver det, samt genom reservarrangemang.
• Myndigheterna ska utveckla sin förmåga att ge nationellt samordnade, heltäckande, tydliga och rättidiga anvisningar som är tillräckligt detaljerade med tanke på minimiberedskapen, samt stödjer aktörernas praktiska beredskapsåtgärder.
• Samarbetet mellan den offentliga och privata sektorn samt den avtalsbaserade beredskapen kräver utveckling.
• Säkerhetsupplagringen, skyddsupplagringen och den obligatoriska upplagringen kräver effektivisering och förutsätter ett brett analys-, planerings- och regleringsarbete.
• Tillgången och kvaliteten på skyddsutrustning ska säkerställas genom centraliserad upphandling, och lagringen ska effektiviseras.
• Lagstiftningen om obligatorisk lagring av läkemedel kräver reformer och säkerhetsupplagringen av läkemedel förutsätter att rollerna klargörs.
• Upprätthållandet och delningen av lägesbilden samt de operativa övningarna i detta område bör utvecklas. Särskild vikt bör läggas på lägesbilden inom hälso- och sjukvården.
• Rollerna och uppgifterna för försörjningsberedskapsorganisationens pooler som ett samarbetsorgan för näringslivet och myndigheterna bör preciseras.
• FBC:s roll vid allvarliga störningar och under undantagsförhållanden bör göras klarare och beslut bör fattas om huruvida centralen har en operativ roll eller inte.
• Finland bör aktivt ta initiativ i fråga om uppbyggandet av EU:s krisberedskap och beredskapsförmåga samt i skapandet av gemensamma nordiska kompetenser.
• Det finns anledning att överväga lagstiftningsmässiga lösningar i fråga om många av de åtgärdslinjer som nämns ovan. Samtidigt är det viktigt att tänka på betydelsen av frivillighet och positivt sporrande när det gäller att bygga upp ett hållbart och smidigt försörjningsberedskapssystem. Det finns anledning att uppdatera Statsrådets beslut om målen med försörjningsberedskapen (1048/2018) utifrån den aktuella analysen.

Försörjningsberedskapsrådet (FBR) är ett av statsrådet tillsatt samarbetsforum som består av företrädare för den offentliga och den privata sektorn. Till dess uppgifter hör att upprätthålla och utveckla kontakterna med de viktigaste samarbetsparterna, följa försörjningsberedskapens tillstånd och utveckling samt lägga fram åtgärdsförslag.
Försörjningsberedskapscentralen (FBC) hör till Arbets- och näringsministeriets förvaltningsområde. Dess uppgifter består av planering och operativ verksamhet i anslutning till upprätthållande och utveckling av landets försörjningsberedskap. Försörjningsberedskapscentralens uppgift är att i samarbete med andra myndigheter och näringslivet säkerställa att de för samhället viktigaste systemen fungerar under alla omständigheter.