Logistikutredning 2025: Ökande risker i leveranskedjorna och kompetensbrist oroar företagen

Logistikutredning 2025, som publiceras i dag, granskar Finlands logistiska omvärld och särskilt resiliensen i företagens leveranskedjor. Företagen upplever att riskerna i deras leveranskedjor har ökat jämfört med 2022, men bedömer samtidigt att deras resiliens är god.

Enligt företagen har framför allt svårigheten att förutse efterfrågan, politiska risker och förändringar i regleringen gjort det svårare att hantera leveranskedjorna. Inom logistikbranschen finns en påtaglig oro över tillgången på kompetent personal.

”Företagens omvärld har blivit svårare att förutsäga, och företagen garderar sig mer än tidigare mot störningar i leveranskedjorna. Riskerna syns i vardagen till exempel som utmaningar för kostnadskontrollen och leveranssäkerheten. I resultaten av granskningen ser vi att den ökande osäkerhet i den globala omvärlden samt effekten av geopolitiska spänningar återspeglas i de politiska riskerna och förändringarna i regleringen, säger Lauri Ojala, som är professor i logistik vid Åbo universitet och en av rapportens författare.

Även om störningarna i leveranskedjorna och deras effekter upplevs ha ökat är de enligt Ojala fortfarande på en måttlig nivå. Majoriteten av de upplevda riskerna ligger under medelnivån på en femgradig skala. Samtidigt är det skäl att tänka på att den globala omvärlden varit instabil både under och efter insamlingen av dataunderlaget.

Större regionala skillnader i Finland

Dataunderlaget för utredningen samlades in via en enkät som besvarades av nästan 900 finländska företag inom industrin, handeln och logistiksektorn mellan november 2025 och januari 2026.

Företagens bedömningar av verksamhetsbetingelserna varierar mellan regionerna. De mest nöjda företagen finns i Egentliga Tavastland, Päijänne-Tavastland, Birkaland och Nyland, medan de svagaste betygen gavs i Mellersta Österbotten, Kajanaland och Södra Karelen.

Trafikinfrastrukturens skick bedöms vara bättre i hela landet än 2022. På skalan 1–5 steg snittbetyget till 2,66 (2022: 2,23). Visserligen verkar regionala skillnader öka.

”Även om transportinfrastrukturens allmänna skick anses ha blivit något bättre, är skillnaderna mellan regionerna betydande och fortsätter att öka. Detta påverkar direkt företagens verksamhetsbetingelser och leveranskedjornas funktion runt om i Finland. Försörjningsberedskapen bygger på det befintliga transportsystemet och den befintliga infrastrukturen. Därför bör en tillräcklig finansieringsnivå för basunderhåll av transportlederna tryggas”, säger ledande beredskapsexpert Katriina Viljanen på Försörjningsberedskapscentralen.

Logistikkostnaderna ökade i förhållande till omsättningen

Dataunderlaget för utredningen är exceptionellt omfattande i internationell jämförelse. Det inkluderar världens längsta och mest omfattande nationella enkätserie om företagens logistikkostnader, insamlad enligt en enhetlig metodik.

Uppgången i logistikkostnaderna är ett tecken på logistikens ökade betydelse i företagens kostnadsstruktur.

År 2025 utgjorde logistikkostnaderna inom industrin och handeln i genomsnitt 14,4 procent av omsättningen (2022: ca 13,5 %). Kostnadsbeloppet uppgick till 48 miljarder euro (2022: 50,5 md euro), av vilket cirka 31,3 miljarder euro hänförde sig till Finland. I förhållande till bruttonationalprodukten var logistikkostnaderna cirka 11,1 procent (2022: ca 12,5 %).

Bakgrund:

Logistikutredning 2025 utfördes av Åbo universitet och finansierades genom Försörjningsberedskapscentralens program Logistik 2030. Programmet ingår i FBC:s strategiska fokusområde ”transporter och leveranskedjor”. Det identifierar omvärldsförändringar inom logistiken i Finland och globalt samt stärker funktionsförmågan hos den logistiska infrastrukturen och tjänsterna.

Publikationen kan laddas ner från https://urn.fi/URN:ISBN:978-952-02-0744-1

Bilden: Colourbox