Ny lag stödjer en förstärkning av försörjningsberedskapen och försörjningsberedskapens finansieringsgrund – Försörjningsberedskapscentralen blir ett ämbetsverk den 1 april

Lagen om tryggande av försörjningsberedskapen och om Försörjningsberedskapscentralen trädde i kraft den 1 april 2026. Försörjningsberedskapscentralen (FBC) omvandlades i och med lagen från en statlig inrättning till ett ämbetsverk. Finansieringen av försörjningsberedskapen stärks.

Med försörjningsberedskap avses att varor, material, tjänster och kritisk infrastruktur som är nödvändiga för att samhället ska fungera kan tryggas vid allvarliga störningar och under undantagsförhållanden samt att man kan förbereda sig för dessa i förväg.

Försörjningsberedskapscentralen omvandlades i och med att lagen trädde i kraft från en statlig inrättning till ett ämbetsverk, vilket förtydligar FBC:s juridiska ställning som en offentlig myndighet. Ändringen motsvarar FBC:s nuvarande uppgifter, som även innefattar betydande utövande av offentlig makt. Samtidigt övergick FBC:s personal till tjänsteförhållanden.

Uppgifterna har förtydligats, finansieringsmodellen reformeras

Försörjningsberedskapscentralens uppgift är enligt den nya lagen att stödja myndigheterna, näringslivet och organisationerna i upprätthållandet och utvecklingen av försörjningsberedskapen samt att planera och genomföra beredskapsåtgärder som säkerställer försörjningsberedskapen vid allvarliga störningssituationer under normala förhållanden samt inför och under undantagsförhållanden.

Försörjningsberedskapscentralen har redan tidigare utfört många av dessa uppgifter, men nu har de definierats mer exakt och bestämmelserna har utökats för att motsvara förändringarna i säkerhetsmiljön och kraven på modern beredskap.

FBC:s driftskostnader finansieras i fortsättningen genom statsbudgeten. Försörjningsberedskapsfonden finns kvar och används fortfarande för att finansiera de operativa åtgärderna inom försörjningsberedskapen. Grunden för insamlingen av den försörjningsberedskapsavgift som intäktsförs i fonden ändras. Hittills har avgifterna främst samlats in vid användning av fossila bränslen. Framöver kommer försörjningsberedskapsavgiften huvudsakligen att tas ut på elförbrukningen, och avgiften höjs. Detta säkerställer att finansieringsnivån för försörjningsberedskapen bättre motsvarar de krav som säkerhetsläget medför.

Offentligt-privat samarbete är fortfarande grunden för försörjningsberedskapsarbetet

Grunden för försörjningsberedskapsarbetet är också i den nya lagstiftningen samarbete mellan myndigheter, näringsliv och organisationer, men strukturerna för detta samarbete regleras nu tydligare än tidigare.

Samarbetsorganen är även i fortsättningen Försörjningsberedskapsrådet samt de branschspecifika sektorer, pooler och kommittéer som styrs av Försörjningsberedskapscentralen. Sektorerna följer och utvärderar försörjningsberedskaps- och beredskapsläget inom sin bransch. Poolerna och kommittéerna främjar försörjningsberedskapen, beredskapen och kontinuitetshanteringen i nätverket av myndigheter, näringsliv och organisationer inom den egna branschen. Poolerna och kommittéerna stöder även Försörjningsberedskapscentralen i skapandet av en lägesbild för försörjningsberedskapen.

Varje ministerium ansvarar för försörjningsberedskapen inom sitt verksamhetsområde. Samordningen av utvecklingen av försörjningsberedskapen ankommer på Arbets- och näringsministeriet.

Arbets- och näringsministeriet ansvarar även i fortsättningen för styrningen och tillsynen av Försörjningsberedskapscentralen. Dessutom inrättas en förvaltningsövergripande styrgrupp, genom vilken de övriga ministerierna deltar i den strategiska styrningen av försörjningsberedskapen.

Lagen om tryggande av försörjningsberedskapen och om Försörjningsberedskapscentralen: https://www.finlex.fi/fi/lainsaadanto/2026/107?language=swe