Rysslands höjda tullavgifter har inga betydande konsekvenser för försörjningsberedskapen i Finland

Enligt Försörjningsberedskapscentralens aktuella bedömning har Rysslands nya höjningar av tullavgifterna för godstransporter endast lindriga och hanterbara konsekvenser för försörjningsberedskapen.

Den omläggning av leveranskedjorna som finländska företag gjort de senaste åren samt Finlands försörjningsberedskapssystem, inbegripet gemensam prognostisering, mildrar konsekvenserna.

Ryssland införde åttafaldiga tullavgifter för järnvägstransporter till Finland från och med den 1 juli. Gränsövergångarna mellan Ryssland och Finland har varit stängda sedan tidigare, med undantag för Vainikkala gränsstation, genom vilken järnvägstransporter av gods som gödselmedel och ammoniak, som är en råvara för gödsel, har förts till Finland och vidare till andra delar av Europa.

I den nuvarande säkerhetsmiljön är det viktigt att ytterligare minska beroendet av enskilda leverantörsländer.

Med tanke på Finlands försörjningsberedskap har det under de senaste åren blivit allt mer påkallat att stärka den inhemska och EU-baserade självförsörjningen inom kritiska insatsmaterial, såsom gödselmedel och deras råmaterial. Situationen åskådliggör också behovet av gemensam omvärldsbevakning samt av upprätthållandet av statens säkerhetsupplag och företagens buffertlager.

Försörjningsberedskapscentralen har gjort en sammanställning av förutsebara effekter för olika branscher.

Jordbruket har tillräckligt med gödsel för innevarande odlingssäsong

Tullbeslutet kan ha en viss inverkan på prisnivån på gödselmedel som behövs inom jordbruket samt på råvarorna för gödsel. Ur beredskapsperspektiv är tillgången på gödselmedel säkrad i Finland under innevarande odlingssäsong.

Merparten av de gödselmedel som används i Finland har inhemskt ursprung. Ryska gödselmedel har haft en andel på 10–15 procent av den finska marknaden de senaste åren. Dessutom har ammoniak importerats i minskande mängder från Ryssland för användning inom den inhemska gödselindustrin.

Efter tullhöjningarna kommer importen av ryska gödselmedel till Finland samt transiteringen genom Finland sannolikt att minska märkbart, till följd av importens försämrade lönsamhet. Det finns ersättande utbud att tillgå, men högre transportkostnader och minskande konkurrens kan driva upp priserna på gödningsmedel.

Med tanke på försörjningsberedskapen är situationen fortsatt stabil under innevarande odlingssäsong.

På basis av de nuvarande utsikterna antar man att det kommer att finnas tillräckligt med gödselmedel för odlingssäsongen 2027, även om leveranskällorna delvis kan förändras. Visserligen bör man ta hänsyn till en eventuell ökning av kostnadsnivån, eftersom det råder fortsatt osäkerhet kring det globala marknadsläget.

Logistikbranschen hade redan anpassat sig

Godstransporterna mellan Finland och Ryssland har minskat avsevärt under de senaste åren till följd av tidigare sanktioner, motåtgärder och restriktioner av gränstrafiken.

De finländska transportaktörerna har anpassat sig till situationen och börjat anlita hamnarna, sjötransporter och andra rutter via EU. Därför har tullavgifterna i nuläget ingen betydande inverkan på den nationella försörjningsberedskapen.

Visserligen är det möjligt att logistik- och hamnbolag som hanterat transporter från förlorar en del av sin verksamhet när importtransporterna stannar av.

Inga effekter på tillgången på el eller på energi för industrin

Inom energiförsörjningen förutses inga betydande konsekvenser. Till följd av Rysslands anfallskrig har Finland de senaste åren snabbt fasat ut rysk fossil energi. Importen av naturgas, stenkol, oljeprodukter och el från Ryssland har antingen upphört eller ersatts av andra källor.

Försörjningsberedskapscentralen anser att de nya åtgärderna inte har någon inverkan på eltillgången, fjärrvärmeproduktionen eller energiutbudet för industrin.

Alternativ för rysk nickel inom metallbearbetning

Rysk nickel har varit en av de få ryska industriråvaror som fortfarande importerats till Finland. Nickel används till exempel i rostfritt stål, batterier och i många tekniker för elektrifiering. Den används också i speciallegeringar inom försvars- och säkerhetsindustrin. Den många olika användningsområdena gör nickel till en central råvara med tanke på försörjningsberedskapen.

Om transporterna av rysk nickelsten eller annan nickelråvara till och via Finland minskar avsevärt, kan det leda till högre kostnader för industrin och ett behov av att se över leveranskedjorna. Detta kan avspeglas på metallförädlingen och batteriernas värdekedja.

En långvarig tillgångskris ses inte för närvarande som sannolik, eftersom nickel kan fås också från andra världsmarknader, även om inköp från alternativa leverantörer kan öka kostnaderna och orsaka störningar under övergångsperioden. De slutgiltiga konsekvenserna beror på hur snabbt företagen lyckas ersätta rysk nickel med leveranser från andra källor.