Publicerad 04.03.2022

Aktuella frågor och svar om försörjningsberedskap

(Uppdaterad 23.6.2022)

Försörjningsberedskapscentralen har följt upp krisen i Ukraina sedan december 2021 och sammanställer en lägesbild om hur kriget i Ukraina påverkar försörjningsberedskapen i Finland. Lägesbilden sammanställs tillsammans med Försörjningsberedskapsorganisationen (FBO).

Hur klarar sig Finland utan naturgas från Ryssland?

Finlands beroende av naturgas är klart mindre än i Central- och Sydeuropa. I Finland används cirka 60 procent av naturgasen i industrin och cirka 35 procent i energiproduktionen. Gasen kan i stor utsträckning särskilt inom energiproduktionen ersättas med andra bränslen och när det gäller de objekt där det inte är möjligt att ersätta den, kan man förbereda sig genom att upphandla flytande naturgas (LNG).

Naturgasnätverket i Finland har matats på via mottagningsstationen i Imatra från Ryssland samt via rörledningen Balticconnector mellan Finland och Estland. Naturgasimporten från Ryssland stoppades i maj, vilket Finland redan hade berett sig på under våren. Via Balticconnector fortsätter gastransporten till Finland som normalt. Under sommaren är naturgasförbrukningen klart mindre, och från och med i vinter kommer den flytande LNG-terminalen som ska placeras i Ingå hamn att säkerställa tillgången på naturgas.

Försörjningsberedskapscentralen följer upp marknaden för att säkerställa naturgasförsörjningen och har under våren trappat upp beredskapen i samarbete med branschaktörerna. Energibolagen kan byta och har också redan bytt ut gasen mot andra bränslen på marknadsvillkor. Hushållskundernas direkta behov av gas kan i vilket fall som helst täckas. FBC har beredskap att ta hand om de skyddade kunderna i ett läge där även Balticconnector är ur bruk.

Vad är betydelsen av lägesbilden på försörjningsberedskapen?

Att regelbundet sammanställa en lägesbild är nödvändigt för beslutsfattandet i undantagssituationer. Poolerna inom FBC och FBO började samla information om utmaningarna och funktionsförmågan inom sina egna branscher i startskedet av coronakrisen för cirka två år sedan. Med hjälp av den lägesbild som utarbetades under coronapandemin har man kunnat analysera och förutse coronakrisens inverkan på branscher som är kritiska för samhällets funktioner.

Nu utarbetas en lägesbild varje vecka till stöd för beslutsfattandet av Finlands regering och näringsliv. Med hjälp av lägesbilden följs upp och förutses de olika branschernas funktionsförmåga och de utmaningar de eventuellt har.

Hur beroende är Finland av energi från Ryssland?

Utöver sin egen elproduktion importerar Finland el genom fem förbindelser, varav en är från Ryssland. 2021 bildade energin från Ryssland till Finland en tredjedel av den totala importen. Denna tredjedel kan ersättas genom egen elproduktion och genom att importera energi från Sverige och Estland. Regelbunden elproduktion i kärnkraftenheten Olkiluoto 3 startar i juli 2022, och den kommer att betydligt öka självförsörjningen i fråga om el.

Cirka 70 procent av den råolja som förädlas i Finland har hittills skaffats från Ryssland. Neste har meddelat att det nu har ersatt största delen av anskaffningarna med andra råoljesorter, såsom olja från Nordsjön.

Många färdiga bränsleprodukter, såsom bensin och diesel, importeras till Finland från till exempel Sverige. Finlands beroende av naturgas är tydligt mindre än i Central- och Sydeuropa. I Finland används 60 procent av naturgasen i industri och energiproduktion. Gasen kan på många håll ersättas med andra bränslen, och när det gäller de objekt där det inte är möjligt att ersätta den, kan man förbereda sig genom att skaffa flytande naturgas (LNG).

AdBlue-produkten har inhemsk tillverkning och tillverkarna har kapacitet att öka produktens volymnivå och lagerkapacitet i Finland.

Försörjningsberedskapscentralen och de företag i Finland som ansvarar för produktionen och distributionen av AdBlue utreder som bäst möjligheterna att öka produktionen och hitta nya importkanaler för urea.

Hur förbereder sig Finland för bränsleimportstörningar?

Finland är väl förberett för eventuella störningar i bränsleimporten. Enligt statsrådets beslut av 2018 ska Finland ha en mängd importerat bränsle som motsvarar fem månaders normalförbrukning. Bränslebolagens obligatoriska lager och statens säkerhetsupplag täcker denna skyldighet. Bolagen har dessutom sina egna kommersiella lager. Jämfört med Finlands fem månaders skyldighet är skyldigheten 90 dagar i EU-länderna och i medlemsländerna i det Internationella energirådet IEA. Dessa lager är avsedda för att bevara funktionsförmågan hos samhällets kritiska aktörer.

Vilka konsekvenser skulle störningar i trafiken i Östersjön ha för Finland?

Över 80 procent av Finlands import och export sker över Östersjön. Om trafiken i Östersjön skulle störas, skulle detta påverka frakttrafiken i Finland. Trafiken i Östersjön har tre riktningar: genom Estland till Europa, genom Stockholm till Syd- och Centraleuropa och från Finland direkt till Tyskland, Polen och hamnarna vid Nordsjön och Atlanten. Även Ryssland är beroende av att trafiken i Östersjön fungerar.

Enligt en utredning som gjordes i slutet av förra året har den internationella containertrafiken fortfarande störningar, vilket till sin del inverkar på hur logistiken fungerar globalt. Många företag har reagerat på situationen genom att öka sina lager och granska sina värde- och inköpskedjor.

Hur kan man trygga cybersäkerheten?

Samhället fungerar allt mer med hjälp av digitala förbindelser och tjänster, vilket gör det mer utsatt för cyberstörningar och -attacker. Enligt en utredning som FBO:s Digitalpool låtit göra är de olika branschernas cybersäkerhetssituation i Finland i genomsnitt måttlig, men situationen varierar mycket mellan olika företag. Cyberverksamhet är för närvarande aktiv i den internationella cybermiljön, så återverkningarna kan även nå Finland. Därför är det bra att se till att skydden alltid fungerar.

Cybersäkerhetscentret följer hela tiden upp hur cyberhoten utvecklas och publicerar varje månad till exempel Cyberväder. Om det uppstår problem kring cybersäkerheten, kan man anmäla dem till Cybersäkerhetscentret med en digital blankett. Cybersäkerhetscentret och FBC har tillsammans redan i över tio år byggt tjänster och beredskapsförmågor tillsammans med försörjningsberedskapskritiska företag.

Hur självförsörjande är Finlands livsmedelsförsörjning?

Inhemska råvaror utgör grunden för Finlands livsmedelsförsörjning. Råvarornas inhemska andel är kring 80 procent, vilket är en tillräcklig självförsörjningsgrad med tanke på försörjningsberedskapen.

Primärproduktionen, industrin och handeln behöver dock även produkter som inte kan produceras i Finland. Bland dem finns bland annat energi, kemiska produkter, maskiner och reservdelar, komponenter i djurfoder samt råvaror och tillsatsämnen för livsmedelsproduktionen.

Har vi tillräckligt med gödselmedel för att säkra skörden?

Det har uttryckts en oro för huruvida det finns tillräckligt med gödselmedel för jordbruket. Innevarande års vegetationsperiod torde inte orsaka några större problem. Fokus ligger redan på att säkra produktionen under vegetationsperioden 2023.

En del gårdar väntar på gödselleveranserna, och en del har ännu inte ens beställt gödsel. Utifrån insamlade uppgifter räcker gödsellagren och gödselråvaran till, men det behövs nya inköpskällor och kostnadsstrukturen är osäker. Därför har gödselfabrikerna tillfälligt avbrutit mottagningen av beställningar (status vecka 10/2022). Motsvarande har också skett mer allmänt i Europa under 2021 och början av 2022, vilket inte är ovanligt under en instabil marknad. Även om det förekommer avbrott i leveranserna, innebär det inte att produktionen läggs ner.

Försörjningsberedskapscentralen har inga lager av färdiga gödselmedel, men nog av gödselråvara. Att ta av säkerhetsupplagen är alltid den sista utvägen, och det har inte funnits någon anledning att tillgripa det för att säkra gödselförsörjningen i vår. FBC, myndigheterna, den privata sektorn och organisationerna samarbetar också kring denna fråga.

Hur klarar sig den kritiska industrin i en kris?

En betydande andel av de råvaror som används av industrin är importberoende. I FBC började man på våren 2020 att regelbundet utarbeta en lägesbild för industrin och detta arbete fortsätter. Det centrala i lägesbilderna 2021 har under pandemitiden varit, förutom bevarandet av funktionsförmågan hos företagen inom industribranscherna och deras produktionsanläggningar, även omfattande och globala utmaningar i fråga om tillgången till råvaror och komponenter samt de redan långvariga problemen i den internationella marina trafiklogistiken.

På grund av coronasituationen har företagen inom industribranscherna anpassat sig till störningar i tillgången till råvaror genom att i mån av möjlighet öka sina lager samt granska sina värde- och inköpskedjor så att deras förmåga att fungera även i en ny slags kris är hög.

Hur väl kommer livsmedlen att räcka i butikerna?

Under coronapandemin har man sett att det finns tillräckligt med livsmedel i butikerna. Aktörerna inom handelsbranschen är väl förberedda för olika störningssituationer och samarbetar starkt med bland annat Försörjningsberedskapsorganisationen. Tillfälliga brister på produkter kan endast orsakas genom hamstring, och därför vore det bra att undvika hamstring.

Hur kan man förbereda sig för störningssituationer hemma?

En stor hjälp för samhället och framför allt för personen själv är att man i hushållen är förberedd. Därför ska var och en förbereda sig för störningssituationer. Det är bra att förbereda sig att klara sig självständigt hemma i åtminstone tre dygn om det sker en störningssituation och det är viktigt att man bekantar sig med de 72 timmarsrekommendationer som myndigheterna samt organisationerna har utfärdat.