Utredning om Ukrainakrigets inverkan på handelssjöfarten

Rysslands anfallskrig har utöver den omfattande förödelsen haft en stark påverkan på Ukrainas handelssjöfart och utrikeshandel. Finlands beroende av sjötransporter är ännu större än Ukrainas. Vilka lärdomar bör vi dra av situationen i Ukraina för vår egen beredskap? I en utredning beställts av Förjsärningsberedskapscentralen och Vattentransportpoolen betonades betydelsen av skyddade sjövägar, alternativa sjötransportleder, försäkringsarrangemang under undantagsförhållanden, hamnarnas resiliens samt tillgången till isförstärkt fartygskapacitet.

Utredningen Lärdomar från Ukrainas sjökrig, beställd av Försörjningsberedskapsorganisationens Sjötransportpool och Försörjningsberedskapscentralen, är ett omfattande informationspaket och en analys av hur Rysslands militära åtgärder mot Ukraina påverkat landets utrikeshandel, särskilt sjötransporter och hamnverksamhet. Iakttagelserna i utredningen har speglats mot möjliga motsvarande utvecklingsförlopp i Östersjöområdet och Finlands sjötransporter.

Under kriget har Ryssland försökt försvåra Ukrainas sjötransporter med olika medel. Dessa har inkluderat blockering av havsområden, minläggning, stoppandet av fartyg och olagliga fartygsinspektioner, samt över 300 missil- och drönarattacker mot hamnar. Under kriget har cirka 40 handelsfartyg skadats. Den mest intensiva fasen av attackerna mot fartyg inträffade under de två första månaderna av anfallskriget.

Efter att anfallskriget inleddes den 24.2.2022 upphörde Ukrainas sjötrafik nästan helt i flera månader, under vilka landförbindelser och Ukrainas hamnar vid Donau fick ökad betydelse. Samtidigt övergick de hamnar som var under ukrainsk kontroll till militär myndighetsövervakning och deras säkerhetsnivå höjdes till den högsta, där den fortfarande ligger i början av juni 2025. När kriget bröt ut blev över 300 handelsfartyg och minst 1 000 sjöfarare inspärrade i ukrainska hamnar.

Trafiken till Ukrainas havshamnar återupptogs när spannmålsavtalet för Svarta havet trädde i kraft i juli 2022. Efter att Ryssland drog sig ur spannmålsavtalet i slutet av juli 2023 upphörde trafiken till Ukrainas havshamnar återigen i några månader. I slutet av 2023 kunde sjötrafiken styras till en skyddad korridor längs Rumäniens kust. År 2024, två år efter att anfallskriget inleddes, stabiliserades volymen av Ukrainas sjötrafik till cirka hälften av nivån före kriget.

Finlands beroende av sjötransporter är betydligt större än Ukrainas

Svarta havet som verksamhetsmiljö skiljer sig på många sätt från Östersjön. I utredningen lyfts dessa skillnader – men även likheter – särskilt ur sjöfartens och utrikeshandelns perspektiv.

Över 95 % av Finlands utrikeshandel i ton transporteras sjövägen, vilket innebär att vi är betydligt mer beroende av fungerande sjötransporter än Ukraina. Att säkerställa kontinuiteten av sjötransporterna är av kritisk betydelse för Finland. Utredningen lyfter fram flera centrala åtgärder för att trygga denna kontinuitet.

I utredningen betonades betydelsen av skyddade sjövägar, alternativa transportleder, försäkringsarrangemang under undantagsförhållanden, hamnarnas resiliens samt tillgången till fartygskapacitet. Behovet av isförstärkt tonnage och vintertrafikassistans, samt kompetens för att navigera i isförhållanden är i Finland på en helt annan nivå än i Svarta havet. Att upprätthålla den finländska flottans och rederiernas operativa förmåga under en kris är ytterst viktigt – det påskyndar också återhämtningen och normaliseringen efter krisen. Skyddade sjövägar är en del av Natos samarbete även i Östersjön, och de utgör en betydande styrka för att säkerställa kontinuiteten av sjötransporterna.

Finlands styrka ligger i långsiktigt beredskapsarbete och sömlöst myndighetssamarbete, samt ett systematiskt försörjningsberedskapssamarbete mellan myndigheter och näringsliv.

Läs rapporten (pdf, på finska)