Försörjningsberedskapen i Finland

Försörjningsberedskap innebär beredskap för eventuella kriser och störningar samt kontinuitetshantering genom att säkerställa vitala funktioner så att samhället, näringslivet och befolkningen kan leva tryggt i sin vardag.

En fungerande marknad och konkurrenskraftig ekonomi är försörjningsberedskapens fundament. Marknaden räcker dock inte nödvändigtvis till för att upprätthålla de ekonomiska och tekniska basfunktionerna i samhället vid olika störningar och undantagsförhållanden. Därför behövs försörjningsberedskapsarbetet som en beredskap för att hålla samhällskritiska funktioner så normala som möjligt i dessa lägen. I Finland säkerställs försörjningsberedskapen genom samarbete mellan den offentliga, privata och tredje sektorn.

Ett fungerande samhälle är inte en självklarhet

Finland är ett ekonomiskt och tekniskt välutvecklat samhälle. Medborgarna kan köpa mat och dryck i affärer och restauranger, får el från nätet och vatten från vattenledningsnätet, betalar varor och tjänster via bankernas system och använder högklassiga hälsovårdstjänster. Dessa är exempel på funktioner som omfattas av försörjningsberedskapen.

I målsättningen och valet av medel för försörjningsberedskapsarbetet måste Finlands särdrag beaktas, såsom det kalla klimatet, perifera läget, beroendet av sjötransporter, en energiintensiv ekonomisk struktur och långa transportavstånd. Dessutom medför globaliseringen, förändringar i ägande- och affärsverksamhetsstrukturer och den tekniska utvecklingen utmaningar för försörjningsberedskapen.

Samarbete mellan offentliga och privata aktörer

Beredskap inför hot mot nätverkssamhället förutsätter materiell beredskap och tryggande av kontinuiteten i verksamheten inom de organisationer som är kritiska för försörjningsberedskapen.

I Finland har de statliga och kommunala myndigheterna en lagstadgad skyldighet att ha beredskap för undantagstillstånd och störningar. Företagen är i regel med i verksamheten frivilligt, varvid utgångspunkten för beredskapen är kommersiella grunder, avtal som har ingåtts med kunderna och riskhantering i anslutning till företagsverksamheten.

Försörjningsberedskapscentralen har ett brett samarbete med myndigheter, näringsliv och branschorganisationer. Tillsammans med försörjningsberedskapsorganisationens sektorer och pooler samordnar Försörjningsberedskapscentralen samhällets och näringslivets målsättningar och fördelar när det gäller beredskapsåtgärder.

Försörjningsberedskapscentralens roll är att samordna, främja och möjliggöra försörjningsberedskapsarbetet inom sektorer kritiska för försörjningsberedskapen. När det gäller upplagring är Försörjningsberedskapscentralens uppgift att säkerställa en buffert genom att avtala om exempelvis upplagring av olja och spannmål med organisationerna i branschen. Med hjälp av buffertarna köper man tid, för att aktörer i samhället och näringslivet ska kunna aktivera sina egna beredskapsplaner.

Försörjningsberedskapsmetoderna utvecklas kontinuerligt

Finland har en stor mängd fördelar som hjälper oss att upprätthålla den nationella försörjningsberedskapen. Rikliga naturresurser, god livsmedelsproduktionskapacitet, ett utvecklat välfärds- och utbildningssystem samt en välfungerande fysisk och elektrisk infrastruktur är exempel på dylika fördelar.

Samhällsekonomin är nära integrerad med den internationella ekonomin. Internationaliseringen, nätverksekonomin och den tekniska utvecklingen kan medföra nya risker, och därför utvecklas försörjningsberedskapsmetoderna kontinuerligt.

Vid sidan av den materiella beredskapen har på 2000-talet seglat upp kontinuitetshantering, dvs. säkerställande av kontinuiteten i organisationers och nätverks verksamhet för underhåll av kritisk produktion och kritiska system.